Oroliga tankar

Dryga en månad kvar. Känns som att den här graviditeten räckt längre än alla fyra tidigare graviditeter tillsammans. Men nu när jag fått må så bra själv de senaste veckorna och inte behövt oroa mig för bebisarna, så har dagarna börjat rusa fram. Den väntade stunden då jag ska få ta upp mina små pojkar i famnen närmar sig och jag får bråttom att ställa allt i ordning.

Jag är så otroligt tacksam att vi kommit så här långt! Men samtidigt hinner också alla de där oroliga tankarna upp mig nu. Hur ska förlossningen gå? Tänk om de är sjuka? Hur länge måste vi stanna på sjukhus? Tänk om bebisarna bara gråter sig genom nätterna? ( vi har haft av den sorten, så vi vet..) Hur ska man få vardagen att rulla?

Den svåraste tanken är: Hur ska famnen räcka till för alla våra barn? Nyfödda bebisar tar den tid de behöver och kräver omvårdnad till hundra procent. Men hur ska vi hinna se och lyssna till våra andra barn? Hur kommer syskonen att reagera, när mamma och pappa har händerna fulla och alla gäster bara vill se på tvillingarna?

Min man brukar säga att jag ska sluta grubbla på saker i förväg. Och jag önskar verkligen att jag kunde bli mer lik honom och planera bara en timme framåt. Anstränger mig hårt för att bli kvitt bekymmersrynkorna i pannan och välja det bekymmerslösa alternativet: Att leva här och nu.

Ska nog klämma i med psalmen " Blott en dag" igen. Den sången andas trygghet, tacksamhet och framtidstro. Just vad jag behöver vila i nu.

Oroliga tankar

Dryga en månad kvar. Känns som att den här graviditeten räckt längre än alla fyra tidigare graviditeter tillsammans. Men nu när jag fått må så bra själv de senaste veckorna och inte behövt oroa mig för bebisarna, så har dagarna börjat rusa fram. Den väntade stunden då jag ska få ta upp mina små pojkar i famnen närmar sig och jag får bråttom att ställa allt i ordning.

Jag är så otroligt tacksam att vi kommit så här långt! Men samtidigt hinner också alla de där oroliga tankarna upp mig nu. Hur ska förlossningen gå? Tänk om de är sjuka? Hur länge måste vi stanna på sjukhus? Tänk om bebisarna bara gråter sig genom nätterna? ( vi har haft av den sorten, så vi vet..) Hur ska man få vardagen att rulla?

Den svåraste tanken är: Hur ska famnen räcka till för alla våra barn? Nyfödda bebisar tar den tid de behöver och kräver omvårdnad till hundra procent. Men hur ska vi hinna se och lyssna till våra andra barn? Hur kommer syskonen att reagera, när mamma och pappa har händerna fulla och alla gäster bara vill se på tvillingarna?

Min man brukar säga att jag ska sluta grubbla på saker i förväg. Och jag önskar verkligen att jag kunde bli mer lik honom och planera bara en timme framåt. Anstränger mig hårt för att bli kvitt bekymmersrynkorna i pannan och välja det bekymmerslösa alternativet: Att leva här och nu.

Ska nog klämma i med psalmen " Blott en dag" igen. Den sången andas trygghet, tacksamhet och framtidstro. Just vad jag behöver vila i nu.

Ny milstolpe

Var på ultra idag och fick ännu en gång andas ut av lättnad. Allt såg bra ut och jag fick köra hemåt till Lepplax , min familj och ett nytt år för att fortsätta min gravida tillvaro...så skönt! 
De små pojkarna hade växt ett halvt kilo sedan senaste kontroll. Inte illa. Men att bli undersökta, det gillar gossarna tydligen inte. Varenda gång är det samma dilemma, pojkarna vägrar ligga stilla så undersökningarna blir rejält utdragna tidsmässigt. Idag boxade den ena mot ultraljudsmottagaren, så att den mörknade och var ur funktion en kvarts timme. Den andre låg i hjässläge, men då det var hans tur att bli undersökt så slog han en kullerbytta och bytte helt ställning. Egentligen var det ganska konstigt, för när båda huvudena var mätta i omkrets och läkaren fortsatte undersökningen uppåt längs magen, så syntes plötsligt ett nytt bejbihuvud där. Visst kände jag att tvillingarna var ordentligt på gång i magen, men en kullerbytta borde väl ha känts tydligare? Nu undrar jag om det kan vara så att de är tre stycken där!?

Ny milstolpe

Var på ultra idag och fick ännu en gång andas ut av lättnad. Allt såg bra ut och jag fick köra hemåt till Lepplax , min familj och ett nytt år för att fortsätta min gravida tillvaro...så skönt! 
De små pojkarna hade växt ett halvt kilo sedan senaste kontroll. Inte illa. Men att bli undersökta, det gillar gossarna tydligen inte. Varenda gång är det samma dilemma, pojkarna vägrar ligga stilla så undersökningarna blir rejält utdragna tidsmässigt. Idag boxade den ena mot ultraljudsmottagaren, så att den mörknade och var ur funktion en kvarts timme. Den andre låg i hjässläge, men då det var hans tur att bli undersökt så slog han en kullerbytta och bytte helt ställning. Egentligen var det ganska konstigt, för när båda huvudena var mätta i omkrets och läkaren fortsatte undersökningen uppåt längs magen, så syntes plötsligt ett nytt bejbihuvud där. Visst kände jag att tvillingarna var ordentligt på gång i magen, men en kullerbytta borde väl ha känts tydligare? Nu undrar jag om det kan vara så att de är tre stycken där!?

Himmelsk födelsedag

Det är julafton och jag vaknar långt innan barnen. Julaftonens spänning tycks sitta i ryggmärgen. Men jag njuter av morgonlugnet, så jag stiger upp och klär på mig. Tänder julgranen och plockar den stora doftande skinkan ur ugnen. Efter en rejäl skinksmörgås och en halv liter glögg tar jag på mig vinterstövlarna och visslar på hunden. Vi går ut i mörkret en sväng. Tänk att vi fick en vit jul trots allt! Går i andaktsfart, fyller mina klungor( oops, lungor ska det stå här!) med frisk vinterluft och tänker på vad den här stora dagen innebär...

Jag har alltid tilltalats av det faktum, att himlen steg ner och tog sin gestalt i ett litet hjälplöst barn i anspråkslösa förhållanden. Herren själv vet hur det sen är att växa upp i en vanlig barnfamilj. Han har upplevt den stökiga vardagen, på nära håll sett syskongräl och bekymrade föräldrar. Han vet hur strävsamt och hårt ett jordeliv kan vara.

Men idag på Jesu födelsedag, ska vi inte fokusera så mycket på hans hjälplöshet och mänskliga gestaltning. Vi får fira hans makt och härlighet!! Vi få fira en Fredsfurste och Frälsare, som verkat bland människor i över två tusen år och som än idag visar på stor kraft och kärlek från Gud!

                                             Hans namn är:
                                             Under,
                                             Rådgivare,
                                             Mäktig Gud,
                                             Evig Fader,
                                             Fridsfurste.            Jesaja:96

Himmelsk födelsedag

Det är julafton och jag vaknar långt innan barnen. Julaftonens spänning tycks sitta i ryggmärgen. Men jag njuter av morgonlugnet, så jag stiger upp och klär på mig. Tänder julgranen och plockar den stora doftande skinkan ur ugnen. Efter en rejäl skinksmörgås och en halv liter glögg tar jag på mig vinterstövlarna och visslar på hunden. Vi går ut i mörkret en sväng. Tänk att vi fick en vit jul trots allt! Går i andaktsfart, fyller mina klungor( oops, lungor ska det stå här!) med frisk vinterluft och tänker på vad den här stora dagen innebär...

Jag har alltid tilltalats av det faktum, att himlen steg ner och tog sin gestalt i ett litet hjälplöst barn i anspråkslösa förhållanden. Herren själv vet hur det sen är att växa upp i en vanlig barnfamilj. Han har upplevt den stökiga vardagen, på nära håll sett syskongräl och bekymrade föräldrar. Han vet hur strävsamt och hårt ett jordeliv kan vara.

Men idag på Jesu födelsedag, ska vi inte fokusera så mycket på hans hjälplöshet och mänskliga gestaltning. Vi får fira hans makt och härlighet!! Vi få fira en Fredsfurste och Frälsare, som verkat bland människor i över två tusen år och som än idag visar på stor kraft och kärlek från Gud!

                                             Hans namn är:
                                             Under,
                                             Rådgivare,
                                             Mäktig Gud,
                                             Evig Fader,
                                             Fridsfurste.            Jesaja:96

Dop

I söndags döptes vårt femte fadderbarn. Min ljuvliga lilla systerson. Det var en så fin glädjens tillställning, en fest vi inte glömmer.

Amos Alexander, som dina faddrar hoppas vi få bli en del av ditt liv och finnas där som stöd för både dig och dina föräldrar. Må Guds kärlek få omsluta dig på alla sidor!

Dop

I söndags döptes vårt femte fadderbarn. Min ljuvliga lilla systerson. Det var en så fin glädjens tillställning, en fest vi inte glömmer.

Amos Alexander, som dina faddrar hoppas vi få bli en del av ditt liv och finnas där som stöd för både dig och dina föräldrar. Må Guds kärlek få omsluta dig på alla sidor!

Julönskan

Jag har en önskan för dej, som sitter här vid skärmen. Ja just precis dej.
Kanske har du det bekymmersamt just nu. Kanske är du stressad. Kanske du känner dej ensam.
Eller så är du i ditt livs form och allt känns toppen.
Hursomhelst..
Jag önskar dig stämningsfulla juldagar! Dagar som fylls med
glädje..
trevlig samvaro...
stillhet..
himmelsk närvaro...
och kärlek!!

Sen har jag också en önskan att vi ska komma ihåg varandra extra mycket nu under denna högtid. Är man ensam, så tenderar man att bli dubbelt så ensam just under julen. En liten enkel julhälsning, ett omtänksamt ord eller en kram kan göra underverk för en ensam eller sjuk människa.

Min egen och enda önskning inför den här julen har varit att få vara hemma och fira jul med alla mina kära. Så många tvillingmammor brukar hamna i sjukhussängen ju längre graviditeten framskrider. Själv mår jag ohyfsat bra just nu och bebisarna verkar också må prima, så min önskan kommer antagligen att gå i uppfyllelse. Tacksam!!

Julönskan

Jag har en önskan för dej, som sitter här vid skärmen. Ja just precis dej.
Kanske har du det bekymmersamt just nu. Kanske är du stressad. Kanske du känner dej ensam.
Eller så är du i ditt livs form och allt känns toppen.
Hursomhelst..
Jag önskar dig stämningsfulla juldagar! Dagar som fylls med
glädje..
trevlig samvaro...
stillhet..
himmelsk närvaro...
och kärlek!!

Sen har jag också en önskan att vi ska komma ihåg varandra extra mycket nu under denna högtid. Är man ensam, så tenderar man att bli dubbelt så ensam just under julen. En liten enkel julhälsning, ett omtänksamt ord eller en kram kan göra underverk för en ensam eller sjuk människa.

Min egen och enda önskning inför den här julen har varit att få vara hemma och fira jul med alla mina kära. Så många tvillingmammor brukar hamna i sjukhussängen ju längre graviditeten framskrider. Själv mår jag ohyfsat bra just nu och bebisarna verkar också må prima, så min önskan kommer antagligen att gå i uppfyllelse. Tacksam!!

Julglädje a`la barn

Julen är vinterns räddning. Skulle inte denna stora högtid infalla under årets mörkaste period, skulle vi knappast överleva den här årstiden. Det är vad jag tror.
Själv har jag alltid älskat julen och alla förberedelser, som hör den till. Jag älskar att äta pepparkaksdeg, sätta upp ljusslingor, linda in julklappar och lyssna till julsånger. Men ändå kan jag ibland avundas barnen för deras julglädje. Deras julglädje är så intensiv och medryckande.

Bara ett barn kan:

- bli förtjust över att jultomtar dykt upp i butikshyllan redan i september

- jubla i timmar över en julstjärna som hängs upp i fönstret

- sjunga julpsalmer allt vad rösterna bär, fast varken ord eller melodi sitter

- äta kilovis med chokladpraliner utan att tänka på kalorier eller matsmältningsbesvär

- dundra runt i ringlekar utan förbehåll

- känna sådan spänning och förväntan inför julgbubbens besök

Sen är det endast ett barn som inte ser dammlagret på hyllan, utan bara det lilla Betlehemsstallet som står på den. Som inte ser smutsen i köksskåpen, utan bara godsakerna där.
Som ser festen utan alla misslyckanden.

Låt våra barnasinnen frodas under den här sista veckan före jul! Dansa och gläd er!

Julglädje a`la barn

Julen är vinterns räddning. Skulle inte denna stora högtid infalla under årets mörkaste period, skulle vi knappast överleva den här årstiden. Det är vad jag tror.
Själv har jag alltid älskat julen och alla förberedelser, som hör den till. Jag älskar att äta pepparkaksdeg, sätta upp ljusslingor, linda in julklappar och lyssna till julsånger. Men ändå kan jag ibland avundas barnen för deras julglädje. Deras julglädje är så intensiv och medryckande.

Bara ett barn kan:

- bli förtjust över att jultomtar dykt upp i butikshyllan redan i september

- jubla i timmar över en julstjärna som hängs upp i fönstret

- sjunga julpsalmer allt vad rösterna bär, fast varken ord eller melodi sitter

- äta kilovis med chokladpraliner utan att tänka på kalorier eller matsmältningsbesvär

- dundra runt i ringlekar utan förbehåll

- känna sådan spänning och förväntan inför julgbubbens besök

Sen är det endast ett barn som inte ser dammlagret på hyllan, utan bara det lilla Betlehemsstallet som står på den. Som inte ser smutsen i köksskåpen, utan bara godsakerna där.
Som ser festen utan alla misslyckanden.

Låt våra barnasinnen frodas under den här sista veckan före jul! Dansa och gläd er!

Hustomten

Hustomten har haft ärende till vår postlåda. Då barnen öppnar paketet flämtar de till av förtjusning. Mamma får kaffet i halsen. Det är inte första gången vi har besök av tomtar den här månaden . En "hustomte" kom just in med en stor julskinka och pålägg i massor. Vi har fått besök av kända och okända tomtar.

Dottern undrar uppriktigt om vi faktiskt varit så här snälla i år. Hon vill minnas att det var mindre syskonbråk ifjol. Jag förklarar att de här tomtebesöken nog inte beror på vår egen godhet utan enbart på Guds godhet. Vi kan inte tacka dessa tomtar tillräckligt som erbjudit praktisk hjälp, bett för våra små och hjälpt oss på olika sätt. Men vi knäpper våra händer ännu en gång och tackar Honom. Den allsmäktige, som är alla goda gåvors givare!! Honom ger vi all pris och ära!!

Hustomten

Hustomten har haft ärende till vår postlåda. Då barnen öppnar paketet flämtar de till av förtjusning. Mamma får kaffet i halsen. Det är inte första gången vi har besök av tomtar den här månaden . En "hustomte" kom just in med en stor julskinka och pålägg i massor. Vi har fått besök av kända och okända tomtar.

Dottern undrar uppriktigt om vi faktiskt varit så här snälla i år. Hon vill minnas att det var mindre syskonbråk ifjol. Jag förklarar att de här tomtebesöken nog inte beror på vår egen godhet utan enbart på Guds godhet. Vi kan inte tacka dessa tomtar tillräckligt som erbjudit praktisk hjälp, bett för våra små och hjälpt oss på olika sätt. Men vi knäpper våra händer ännu en gång och tackar Honom. Den allsmäktige, som är alla goda gåvors givare!! Honom ger vi all pris och ära!!

Saknad

Äntligen börjar den här långa dagen vara till ända. Min man har varit borta på arbetsresa i Sverige och jag och barnen har hållit till inomhus och röjt upp i köksskåpar. Märkligt vilket tomrum han lämnade efter sig, husbonden, när han tidigt i morse begav sig iväg. Min morgon blev trög och tröttsam utan den där varma avskedskramen. Ingen att vänta hem till middagen. Kvällsmaten blev en bråkig tillställning och kaffestunden efteråt blev tråkig. När barnen somnat blev kvällen så ensam, utan nån att tugga stora mackan med och utan nån att prata med.

Min saknad är löjligt obefogad tycker kanske någon. Men ändå är den verklig och jag känner på riktigt att halva jag fattats idag. Speciellt starkt känner jag saknaden efter husse då vår stora hund spyr upp den mest fasansfulla röra jag nånsin sett. Överväger starkt att kalla på brandkåren i det skedet. Dom är väl specialiserade på att röja upp dylika problemavfall?

Tackar Gud att jag har en man som brukar förgylla mina vardagar med sin närvaro. Och gråter en skvätt för de som inte har det på samma vis.

Saknad

Äntligen börjar den här långa dagen vara till ända. Min man har varit borta på arbetsresa i Sverige och jag och barnen har hållit till inomhus och röjt upp i köksskåpar. Märkligt vilket tomrum han lämnade efter sig, husbonden, när han tidigt i morse begav sig iväg. Min morgon blev trög och tröttsam utan den där varma avskedskramen. Ingen att vänta hem till middagen. Kvällsmaten blev en bråkig tillställning och kaffestunden efteråt blev tråkig. När barnen somnat blev kvällen så ensam, utan nån att tugga stora mackan med och utan nån att prata med.

Min saknad är löjligt obefogad tycker kanske någon. Men ändå är den verklig och jag känner på riktigt att halva jag fattats idag. Speciellt starkt känner jag saknaden efter husse då vår stora hund spyr upp den mest fasansfulla röra jag nånsin sett. Överväger starkt att kalla på brandkåren i det skedet. Dom är väl specialiserade på att röja upp dylika problemavfall?

Tackar Gud att jag har en man som brukar förgylla mina vardagar med sin närvaro. Och gråter en skvätt för de som inte har det på samma vis.

Storartat

"- Oj vad stor du blivit! " är den vanligaste kommentaren jag får höra för tillfället. Barnen går ofta och lyfter på tröjan och förundras över min "badbollsmage". Kläderna spricker i sömmarna och själv undrar jag om jag kommer att göra detsamma innan bebisarna växt färdigt. Det börjar redan bli svårt att knyta skorna och leksakerna låter jag helst ligga kvar på golvet. Magen trycker mot ratten när jag kör bil och det kan gott hända att det är just jag som kör längst fram i den där irriterande bilkön, som kör 65km/h på riksåttan. För utan högklackat når jag inte ordentligt ner till gaspedalen.

Överväger nu att byta ut bloggnamnet till "Stormamm" istället. För inte bara jag själv känner mig stor utan också själva situationen känns storartad. Kan nästan inte fatta att jag kanske ska bli sexbarnsmamma och att våra tvillingar klarat sig så här långt mot alla odds! Allt ser bra ut. Graviditetsveckan närmar sig 30 och tvillingarna närmar sig 1,5 kg i vikt. Jag ber att allt ska gå bra ända till slutet, men tackar för det bönesvar vi redan fått! Små böner kan ge stora svar!!

Storartat

"- Oj vad stor du blivit! " är den vanligaste kommentaren jag får höra för tillfället. Barnen går ofta och lyfter på tröjan och förundras över min "badbollsmage". Kläderna spricker i sömmarna och själv undrar jag om jag kommer att göra detsamma innan bebisarna växt färdigt. Det börjar redan bli svårt att knyta skorna och leksakerna låter jag helst ligga kvar på golvet. Magen trycker mot ratten när jag kör bil och det kan gott hända att det är just jag som kör längst fram i den där irriterande bilkön, som kör 65km/h på riksåttan. För utan högklackat når jag inte ordentligt ner till gaspedalen.

Överväger nu att byta ut bloggnamnet till "Stormamm" istället. För inte bara jag själv känner mig stor utan också själva situationen känns storartad. Kan nästan inte fatta att jag kanske ska bli sexbarnsmamma och att våra tvillingar klarat sig så här långt mot alla odds! Allt ser bra ut. Graviditetsveckan närmar sig 30 och tvillingarna närmar sig 1,5 kg i vikt. Jag ber att allt ska gå bra ända till slutet, men tackar för det bönesvar vi redan fått! Små böner kan ge stora svar!!

Presidenten

Tummen upp för Finlands nuvarande president och hans fru! Ett år har gått med Niinistö i spetsen och jag tycker att han visat sig vara en ypperlig ledare för alla finländare. Stel och konservativ är bilden man fått av den mannen, men årets Självständighetsfest visar på det motsatta. Sauli och Jenni har vågat göra förändringar i både upplägg och gästlista. I år blev det mera en fest för hela Finlands folk, där många vanliga medborgare fick ta del av den glamourösa tillställningen. Inte bara genom Tv-rutan utan alive. Inbjudna var både sjukskötare, företagare och fabriksarbetare. Folk som aldrig kunnat drömma om att få en inbjudan till vårt lands största fest!

Andra exempel på att dagen president är en rejäl man, som inte bara talar vackra ord utan också är en handlingens man, är det fina nyårstalet ifjol där han uppmanade företagsledare, politiker och de bättre bemedlade att ta sitt ansvar för hela folkets bästa. Strax efter detta begärde han en kännbar minskning av sin egen lön. En begäran som beviljades.

Att Sauli sedan är konservativ i den bemärkelsen, att han valde återuppta de gamla presidenternas tradition, att i sitt nyårstal önska Guds välsignelse över vårt land, det faller helt i min smak. Som kristen tror jag att en bön om den välsignelsen inte bara blir en fin fras utan faktiskt kan göra skillnad!!

Jag följer inte med i politiken, men är glad att vi fått en president som tycks ha en äkta vilja att göra nånting för oss vanliga medborgare!

Presidenten

Tummen upp för Finlands nuvarande president och hans fru! Ett år har gått med Niinistö i spetsen och jag tycker att han visat sig vara en ypperlig ledare för alla finländare. Stel och konservativ är bilden man fått av den mannen, men årets Självständighetsfest visar på det motsatta. Sauli och Jenni har vågat göra förändringar i både upplägg och gästlista. I år blev det mera en fest för hela Finlands folk, där många vanliga medborgare fick ta del av den glamourösa tillställningen. Inte bara genom Tv-rutan utan alive. Inbjudna var både sjukskötare, företagare och fabriksarbetare. Folk som aldrig kunnat drömma om att få en inbjudan till vårt lands största fest!

Andra exempel på att dagen president är en rejäl man, som inte bara talar vackra ord utan också är en handlingens man, är det fina nyårstalet ifjol där han uppmanade företagsledare, politiker och de bättre bemedlade att ta sitt ansvar för hela folkets bästa. Strax efter detta begärde han en kännbar minskning av sin egen lön. En begäran som beviljades.

Att Sauli sedan är konservativ i den bemärkelsen, att han valde återuppta de gamla presidenternas tradition, att i sitt nyårstal önska Guds välsignelse över vårt land, det faller helt i min smak. Som kristen tror jag att en bön om den välsignelsen inte bara blir en fin fras utan faktiskt kan göra skillnad!!

Jag följer inte med i politiken, men är glad att vi fått en president som tycks ha en äkta vilja att göra nånting för oss vanliga medborgare!

Andra dagar

Somliga dagar går allt så lätt, andra dagar går allt riktigt snett.

"Andra dagar" är dagar då väckarklockan inte ringer. Då man går i otakt med klockan hela dagen. Då barnen trilskas och gnäller, slåss och är osams. Då mjölkglas välter och fönsterrutor krossas. Då parkeringsböter ligger på bilrutan. Då man slår tårna i tröskeln. Då hunden skäller oavbrutet. Då kläderna inte matchar och håret inte går att tämja. Då arbete samlas på hög och man ingenting får gjort.
Man är lättretlig och ur humör. Suckar och tycker allt är motigt..

Jag har haft några dagar i motvind nu. Om man nu kan kalla små jobbigheter för motvind. Hade bestämt att jag skulle ta det verkligt lugnt här inför julen, men sen dyker det upp så många saker som måste göras. Borde göras. Eller som jag själv bara vill att ska göras. Stressen smyger sig på och ganska snart är det kaos både inombords och utombords.

Gud hjälp mig stanna upp igen! Hjälp mig att koncentrera mig på det väsentliga, skratta åt röran och hitta lugnet igen. Nu lägger jag in en ansökan om julefrid i stressig tid!

Andra dagar

Somliga dagar går allt så lätt, andra dagar går allt riktigt snett.

"Andra dagar" är dagar då väckarklockan inte ringer. Då man går i otakt med klockan hela dagen. Då barnen trilskas och gnäller, slåss och är osams. Då mjölkglas välter och fönsterrutor krossas. Då parkeringsböter ligger på bilrutan. Då man slår tårna i tröskeln. Då hunden skäller oavbrutet. Då kläderna inte matchar och håret inte går att tämja. Då arbete samlas på hög och man ingenting får gjort.
Man är lättretlig och ur humör. Suckar och tycker allt är motigt..

Jag har haft några dagar i motvind nu. Om man nu kan kalla små jobbigheter för motvind. Hade bestämt att jag skulle ta det verkligt lugnt här inför julen, men sen dyker det upp så många saker som måste göras. Borde göras. Eller som jag själv bara vill att ska göras. Stressen smyger sig på och ganska snart är det kaos både inombords och utombords.

Gud hjälp mig stanna upp igen! Hjälp mig att koncentrera mig på det väsentliga, skratta åt röran och hitta lugnet igen. Nu lägger jag in en ansökan om julefrid i stressig tid!

Nytt syskonbarn!

Min lillasyster födde en pojke igår kväll! Deras tredje barn och mitt tredje syskonbarn. Syster blev inlagd på morgonen för igångsättning och jag gick som på nålar här hemma och bara väntade på information. Nästan värre att gå hemma och inte veta vad som sker, än att själv vara mitt i födslovärkarna. Men kl. 18:30 föddes en duktig grabb, tre veckor före beräknat datum. Allt gick bra och vi fick tacka Gud för att vår nya kusin anlänt!

Syskonbarn är det närmaste man kan komma egna barn. Jag är så tacksam över att få vara moster och vet att det lilla liv som nu ligger och tar igen sig med sin mamma efter förlossningen, kommer att få en alldeles speciell plats i mitt hjärta.

Önskar dig lilla knyte varmt välkommen till världen!
Må mycket kärlek och lycka möta dig på färden!<3

Nytt syskonbarn!

Min lillasyster födde en pojke igår kväll! Deras tredje barn och mitt tredje syskonbarn. Syster blev inlagd på morgonen för igångsättning och jag gick som på nålar här hemma och bara väntade på information. Nästan värre att gå hemma och inte veta vad som sker, än att själv vara mitt i födslovärkarna. Men kl. 18:30 föddes en duktig grabb, tre veckor före beräknat datum. Allt gick bra och vi fick tacka Gud för att vår nya kusin anlänt!

Syskonbarn är det närmaste man kan komma egna barn. Jag är så tacksam över att få vara moster och vet att det lilla liv som nu ligger och tar igen sig med sin mamma efter förlossningen, kommer att få en alldeles speciell plats i mitt hjärta.

Önskar dig lilla knyte varmt välkommen till världen!
Må mycket kärlek och lycka möta dig på färden!<3