torsdag 12 september 2013

Tacksamhet...

Tacksamheten dominerar mitt känsloliv just nu.
Min man är nånstans i skogen nära ryska gränser och jagar skogsfåglar. Han stannar borta i tre dagar och det är nog inte det som är källan till tacksamhet :). Men jag är glad att jag har en man att sakna. Och jag vet att han saknar mig och barnen där ute i ödemarken. Förstås beroende på hur tätt skogsfåglarna flyger ovanför huvudet på honom.;)

Jag är tacksam att barnen är friska och att jag själv mår "tämmeligen".  Tacksam för att bebisarna i magen mår bra och att jag fått höra både hjärtljud och känna bebisrörelser denhär veckan! Tacksam över alla fina vänner jag välsignats med.

Tacksamhet är så lätt att känna i medvind, men ack så svårt i motvind. Då vi drabbas av en motgång blir vi så lätt blinda för allt det vi fortfarande borde vara tacksamma över! Vi borde nog gå kurser i förnöjsamhet och börja alla dagar med att lista upp tjugo saker vi kan vara tacksamma över.

Väljer vi tacksamhet som grundinställning i livet, så väljer vi ett liv som är värt att upplevas. Ett liv, som aldrig upphör att fascinera!


2 kommentarer:

  1. Lycka är att vara (känna sig) tacksam!
    Tyvärr har jag själv saknat den känslan en tid nu.
    Så du ska njuta av känslan för den är högt värderad.
    "Att kunna känna tacksamhet är en av livets största gåvor" har någon sagt.

    SvaraRadera
  2. Så sant. Och jag ber och hoppas att du snart skall kunna känna riktig tacksamhet igen. Styrkekramar!

    SvaraRadera