Rivstart

Det blev ingen mjuklandning här hemma. Det blev att snabbt sadla om, från romantik till kaotisk vardag.

De två yngsta barnen har varit på jättedåligt humör hela dagen, och nåt annat ska man ju inte vänta sig, om man som mamma smitit ifrån sina barn över helgen. Gråt och gnäll ska man räkna med.

På eftermiddagen skall jag ut och lägga lillemannen i barnvagnen för sin tupplur, men just då ringer förståss en god vän. Och innan jag hinner ut själv, så har mina småpojkar tömt ett ämbar med aska ur pannrummet över sig. Vilken syn! Det är bara att ta in dem igen, tvätta upp dem och byta kläder.
Då jag hunnit så långt kommer lillemannen på att han inte skall ta någon tupplur, så det blir ett vilt protesterande och nu märker jag att klockan hunnit bli halv tre. Storebror borde ju ha kommit hem från skolan för en halv timme sedan! Var dröjer han? Han har ingen telefon med sig, så det blir att fara och söka efter honom med barnvagnen och den gastande lillemannen. Hittar storebror som tur vid granngården och skäller ut honom, eftersom han vet hur viktigt det är att han kommer hem efter skolan. Om vi inte kommit överens om något annat.
Jag suckar och far hemåt och nu äntligen sover den lilla. Men lugnet varar bara några meter. Bakom hörnet ser jag dottern och hennes kompis med en sprayflaska i handen . Dom har hittat svart metallfärg i garaget, som dom nu sprutar glatt omkring sig med. Dom har målat sina händer, några träbitar och lite på kläderna förståss. Sen har dom hjälpt lillebror att få samma tuffa färgsättning på händerna. Vi gnuggar med svamp, terpentin och Vim, men händerna dom förblir missfärgade.

Mina härliga, livliga barn. Jag har saknat er! Men ni kunde väl ha besparat er mamma från den här rivstarten?