lördag 17 augusti 2013

Hopp och förtvivlan

Den här graviditeten är en känslomässig berg- och dalbana. Jag har haft blödningar ett flertal gånger och varje gång den röda vätskan sipprar fram, kastas jag igen från hoppet till hemsk förtvivlan.

Igår blev dags för en ny ultraljudsundersökning och jag hade nu kommit så långt i graviditeten, att den största risken för missfall är över. Jag hade börjat pusta ut.
Men prognoserna vi fick igår, var inte alls goda. Båda tvillingarna mådde bra. De låg där bredvid varann, så lika, och viftade med sina små armar. Det var så fantastiskt att se!
Men allt eftersom undersökningen framskred rynkade läkaren pannan mer och mer. Han upptäckte två blödningar i livmodern, att en liten del av hinnorna lossnat från livmoderväggen, och att det fanns risk för att moderkakan kommer att lossna. De tre följande veckorna är kritiska.

Jag är tre månader in i graviditeten och redan sjukskriven. Får inte lyfta något, har totalförbud på ansträngning, bastu och bad. Har ännu en sömnlös natt bakom mig, då jag blött o ropat i tyst förtvivlan åt min Gud att han måste bevara de små liven!

Klarar inte ett avsked.....jag vill fortsätta drömma om två fina underverk att svepa in i filtar. Gode Gud jag ber!!





7 kommentarer:

  1. Ni finns i mina böner! Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni får behålla era små, det är något speciellt med tvillingar, även om alla barn är underbara på sitt sätt.

    SvaraRadera
  2. Ber och hoppas att allt ska gå bra! Kram/Monika

    SvaraRadera
  3. Fäller en tår och ber att ni skall få behålla era små. Ber om styrka åt er att ni ändå skall orka vad som än sker, kram! /Melinda Hagman-Granholm

    SvaraRadera
  4. Kommer ihåg er och ber att ni ska orka med det ni går igenom. Gud må bevara de små liven!/Annika Byggmästar

    SvaraRadera
  5. Åh, jag ber för er vännen! Både för de små liven, och om kraft och tröst åt er så ni orkar med både rädslan, sorgen och hoppet! För Gud är ingenting omöjligt, och vi ska tro att ni får behålla era små barn!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du och jag min vän har sett så ofta i våra liv, att ingenting är omöjligt för Gud:) Jag vill tro på mirakel också den här gången och ert "bönesvar" finns så ofta i mina tankar! Hoppas ni får fortsätta må bra, Kraam!!

      Radera
  6. Styrka och kraft till er i dessa väntande tider... Väntar själv första barnet och i början av graviditeten var det så jobbigt när man trodde flera gånger att man skulle mista sin lilla skatt.. men är nu i v. 35 och får mammaledigt denna vecka, utan en enda sjukskrivning... GUD ÄR GOD... <3

    SvaraRadera