Magen går inte längre att dölja, så jag inviger nu även bloggen i vår nya familjesituation. Vi väntar tvillingar!!
Den extrema trötthet jag lidit av under sommaren, var denhär gången inte den "vanliga tröttheten" jag periodvis tampas med, efter en svår utmattningsdeprssion som slog fötterna under mig i mars 2007.
Denhär gången kunde jag glädjas mitt i tröttheten och illamåendet, eftersom jag visste att ett nytt liv tagit sin början i mig. En ny efterlängtad familjemedlem!
Men glädjen byttes i oro, när jag i vecka 9 började blöda. Jag har aldrig blött en droppe blod under mina fyra tidigare graviditeter, så jag var ganska säker på att ett det var ett missfall på kommande. Slapp på en tidig ultraljudskontroll, och vågade knappt titta på ultaljudskärmen, när läkaren svängde den mot mig. Jag tittar en stund och stammar sedan fram..
-Är.... det.. två?!?!
- Ja, här finns två levande, livliga foster, som båda mår bra, svarar doktorn.
Jag, som inte vågat tro på något liv alls. Och så fanns där två!! Tack gode Gud!
Det blev omtumlande nyheter. Ena stunden tyckte man det var helt fantastiskt, andra stunden var men rädd för alla komplikationer en tvillinggraviditet kan medföra och våndades över hur energin sen skulle räcka till två bebisar samtidigt. Plus de fyra syskonen.
Men efter ett par dagars smältande, var jag säker på att jag kunde vara trygg och se med glädje på framtiden. Gud skulle vara med!
Kram till dig, ni finns i mina tankar ofta, ofta ♥
SvaraRadera